Forts. Gili Trawangan

Ja sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag älskade Gili ön om ni nu inte redan fattat det...Det var absolut skönt att inte göra någonting alls, endast slappa och inte känna någon stress överhuvudtaget. Framförallt var det skönt att få sova som en gud, utan att behöva oroa sig för myror, äckliga fläckar eller kackerlackor. Rogivande att ta dagen som den kom och eftersom Gili T inte är lika party som Kuta blev det heller inte många utgångar. Vi var dock ute en kväll och den kan ha varit en utav resans bästa kvällar. Vi började på en bar som heter Rudys där vi för första gången bytte Bintang ölen mot en San Miguel, hallelulija för gomen som skrek efter omväxling. På Rudys var det becksvart, det enda ljuset som gavs var av ett ljus på varje bord så mysfaktorn var maxad. Tyvärr måste jag ge dem ett minus för toaletterna, gick hellre och kissade i en taggbuske på stranden om man nu ska vara sån...
   I vilket fall gick vi vidare till Irish pub som bara låg ett stenkast bort. Irish pub är ett ställe som är uppdelat i två sektioner med en väg som går emellan. På den ena sidan är det mer softmode, det finns spel, soffor och en bar. Här har man väldigt lätt att träffa på alla möjliga sorters människor och verkligen kunna kommunicera med varandra. Lisa träffade sin Australienska man (Douglas) här, Gustaf träffade en katt vän och de andra killarna träffade några svenska tjejer. Så atmosfären är väldigt go, om vi skulle vetat om det här stället innan skulle vi nog hängt här lite mer. På andra sidan gatan finns Irish's discogolv som är väldigt tätt med folk, på samma sida hitar vi havet där kvällen erbjöd till mycket skratt. Framförallt stod Gustaf och Jonte för underhållningen, fråga mig inte vad dem gjorde men det var awsome! Denna kväll somnade vi alla i två bungalows istället för fyra, sweet.

Innan jag drar vidare måste jag bara nämna Gilis paradkort "matmarknaden". Matmarknaden började när solen gått ner och var en marknad för lokalbefolkningen, där fanns det all sorters mat till ett billigt pris. Men framförallt ska dem ha stjärnor för deras otroliga spett med jordnötssåsen och dem feta banansockerkakapannkakorna med choklad. Mastigt fett men jävlar va gott!

Efter fem dagar kände vi att det räckte med vila och lugn och det var dags för puls och Kuta igen så vi åkte tillbaka. Resan hem var betydligt värre än dit resan. Båten tog lång tid och var nog ännu skumpigare än innan. Bilresan var fruktansvärd, vi fick den rangligaste bilen som de tröck in 10 personer i plus all packning. Det var varmt, trångt, man hade ett järnrör i röven och trafiken var tät så resan var dubbel så lång jämfört med dit vägen. Så hela den dagen spenderade vi på restid, lite surt men fram kom vi tillslut. Kuta välkomnade oss och påminde oss om olikheterna med Gili T,vi blev påhoppade av försäljare, nästan överkörda av mopparna och det var folk och ljud överallt. Kontrasterna var alltså stora men det var ändå skönt att va tillbaka till "civilisationen". 

Men vad som händer sen...ja det får ni reda på snart! Låt äventyret fortsätta.
Over and out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0