Det är för jobbigt just nu.. jag är såhär nära på att ge upp! Flera rapporter ska skrivas och det känns som jag nu bara står och tar emot bakslag efter bakslag. Under snön står jag och huttrar. Samtidigt så ska det där körkortet snart tas.. jag är nervös över allting och sitter och gnager på mina naglar. Jag vet inte hur jag ska ta mig ur detta, finns ju vissa planer men inga mål och inget slut. Jag vill att det ska vara som förut då man var liten, jag vill inte växa och bli stor och veta vad jag ska göra med mitt liv! Usch låt oss vänta och låt oss andas. Dagens lärare är kunniga inom sitt område men de kan absolut inte visa något medlidande, inte bryr dem sig att man måste sitta alla helger och plugga morgon till kväll, både fredag, lördag och söndag. Nej jag säger då det , vart är samhället på väg?

Ett plus till mina vänner, utan er skulle jag gett upp för länge sedan, jag skulle inte orkat kämpa emot.
/Josefin Lind